Yra lilla Yra hon växer och växer. Öronen står nu upp och hon börjar ju likna en schäfer! Valpkursen går mot sitt slut och vi har lärt oss grunderna som vi övar på hemma. Dem momenten sitter bra hemma på gården med koppel , men lös...Nja. Man ska inte glömma att hon är bara 4 månader, Vi kämpar på!!! Inkallningen på gården går väl inte så bra, alltid. Det gäller att inte kalla in henne när det finns annat intressant att lukta och titta på. Igår sprang hon ner till bäcken vi har i närheten av gården. Hon plaskade och sprang så nöjt där nere när jag kom dit lite småsur. Fast jag förstår henne, det var så varmt igår och jag plågade henne lite med dressyrmomenten i solen och surrade i telefon ett bra tag, hon var ju supernöjd när hon såg att det fanns vatten kvar i bäcken. Det går ju inte att vara arg på henne när hon sen kommer springande mot mig och tycker livet är underbart Matte. Hon kom ju till mig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar